Att inte bara fokusera på förlossningen

Att bli gravid kan komma som en glädjestorm, eller kanske som en chock, eller rent av som en otrevlig överraskning. Men gemensamt för alla (om man väljer att fullfölja graviditeten) är att själva förlossningen blir en stor milstolpe, kanske den största. Den markerar slutet på en resa, men början på ett annat äventyr.

Förlossningen kan uppta en så stor del av alla tankarna, att det kan bli svårt att fokusera på annat än just den. För många kan förlossningen tänkas vara som en stor mur. Man har vandrat sig igenom hela graviditeten och sen står man där framför en ENORM mur, kallad förlossningen, ett stort hinder på resan, något man måste ta sig över, en stor och mödosam klättring. Men man kanske glömmer att det finns en annan värld på andra sidan muren.

Förlossningen är egentligen bara en kort kort stund i äventyret kallat föräldraskap. Det börjar med det första plusset på stickan, och äventyret slutar inte förrän man bli gammal och livet tar slut. Ja, det är sant! Man är ju faktiskt förälder från plusset till det att man dör. Tänk så liten obetydlig tid man egentligen spenderar på de timmar/dagar man går igenom förlossningen.

För en del har förlossningen tagit upp så mycket av tankarna, att de helt plötsligt får en chock när förlossningen är över. Tankar som att de inte vet vad de ska göra med ett alldeles ny liten människa kan komma upp. Får vi verkligen ta med oss barnet hem? Ska ingen titta till så att vi gör rätt? Hur byter jag blöja? Hur ska vi få ihop våra liv? Ja livet efter förlossningen är kanske inte så lätt alltid, och för de som enbart tänkt på förlossningen kan helt plötsligt stå där utan att veta vad de ska göra. Att de tror att resan är slut helt plötsligt.
Men som jag sa är förlossningen bara en mur mitt i vägen och vägen fortsätter efter det att man klättrat över.

Omställning från att ha barnet inom sig, till att hålla barnet i famnen och komma hem med hen underlättas om man faktiskt har satt upp delmål som sträcker sig efter förlossningen. Målbilder och drömmar är något som inte enbart är tillhörande förlossningen, utan det kan vara att barnet sover i sin säng för första gången, att få se hen le för första gången. Eller t.o.m. ha en målbild så långt fram som t.ex. att hen ska börja skolan. Då flyttar man en del fokus från förlossningen och livet efter kan ses som mer verkligt.

 

 

Förlossningen ÄR en enorm händelse i ens liv, där råder det ingen tvekan. Men det är inte den enda händelsen i föräldraskapet, utan snarare en del av den.

Glöm inte det!

5 jun 2013

Comments powered by Disqus